Just nu känns det som om någon testar mitt tålamod. Som att någon vill se hur länge jag kan hållas. Men snälla.... låt det gå upåt snart. Låt livet bli bättre, jag orkar verkligen inte mer =(

Det har varit många inlägg av denna kvaliten på det sista och det ber jag om ursäkt för men mitt liv ser inte bättre ut just nu.
Jag är ju säkert inte ensam i denna situation så jag är inte unik men ändå, det är jobbigt. Det måste finnas en Gud och en mening med att jag går igenom det här.

Ekonomin är åt helvete, Johans jobbsökande går kasst och inte ett jobb så lång ögat kan nå, det är väldigt mycket i skolan nu och man ska försöka se till att få flyttat i år...

Snälla sluta pröva mitt tålamod det är dags att det vänder nu!!!!! Låt något positivt hända NU!!!!!!
Nästa inlägg hoppas jag kunna bidra med något som är positivt, att det på något sätt har vänt ;-)

Jag är tacksam för min familj ialla fall!! Utan dem skulle jag bara skita i allt tror jag men med deras hjälp kommer man upp till ytan och är glad för dem!!
Så nu ska jag inte mer skriva något negativt *lovar* ;-)